Nu sticker det lite grann..
Idag var vi uppe med tuppen! Vi skulle köra hemifrån senast 7.30, då skulle både jag och Vidar vara klara och han skulle fått satt Emla plåster i armvecken. Det visade sig att plåsterna fick inte sättas om en har eksem, lätt på vår grabb då.. fick ringa 1177 här på morgonen och be om råd. Till slut hade vi satt en på ena handryggen och en i andra armvecket. Lindade gasbinda om så han inte skulle vara där och pilla. Han var så duktig, han frågade en massa om det och tyckte säkert det var mycket märkligt, men han lät dem vara!
Vi fick vänta rätt länge när vi väl kom in, mer än 20 min efter vår bokade tid. Det stackars barnet som var innan oss var förfärligt nålrädd och skrek så det hördes ut i väntrummet, Vidde förstod ju inte vad det handlade om, men denna mamman blev lite blek om nosen. Hade det varit vanliga tider hade min man varit med som extra stöd, men på grund av Corona får bara en vuxen följa med.
Väl inne förklarade mannen som skulle ta provet att på så små barn som Vidar så är de alltid två stycken vid provtagningen då jag som förälder bara ska kunna vara ett stöd för mitt barn och inte behöva sitta och hålla fast honom så de kan ta provet. Det kändes otroligt skönt, att bara kunna fokusera på honom istället för att försöka hålla honom stilla osv. De båda var fantastiska, men allra mest fantastisk var ju Vidde. Han tittade ner på vad de gjorde och utstötte ett "Eh!", ungefär som "vad sjutton pysslar ni med?!", men det var allt! Han satt intresserat och tittade på vad de gjorde och pep inte ens en gång! Jag var så stolt över honom så jag trodde jag skulle spricka! Han fick otroligt mycket beröm från personalen med.
Nu får vi vänta ett tag och se vad proverna säger. De har alltså testat för maaaaasssssooooorrrrr med allergener (100-tal?). Vi har telefontid med hans läkare på torsdag, tveksamt att svaren kommit redan då men en kan ju hoppas!
För att han var så otroligt duktig så fick han en traktor och bondgårdsdjur. Ögonen lyste och han ropade "Iiiiiiihihihi" (häst!) när vi kom hem från förskolan och han äntligen kunde leka med sina saker, denna fantastiska, underbara pojke, han är värd allt!